Lönetransparens 2027: få ordning på lönedata
Det här är den andra delen av vår bloggserie om lönetransparens. Den handlar om rapportering, lönedata och system. Den första delen gick igenom kraven i lönetransparensdirektivet i Finland och vad arbetsgivaren måste göra nu för att uppfylla dem.
EU:s lönetransparensdirektiv (2023/970) ska stärka principen om lika lön genom ökad insyn i lönesättningen. I Finland är förslaget att lagändringarna träder i kraft 1.1.2027. Den slutliga regleringen fastställs dock först när lagstiftningsprocessen är avslutad.
Vad ska rapporteras och vem omfattas av rapporteringsskyldigheten?
Rapporteringen om lönetransparens ska synliggöra löneskillnaderna mellan kvinnor och män och stärka tillsynen över lönejämställdheten. Arbetsgivaren anmäler uppgifterna till Inkomstregistret. Statistikcentralen sammanställer sedan de uppgifter som behövs och lämnar dem till jämställdhetsombudsmannen.
Rapporteringen införs stegvis enligt arbetsgivarens antal anställda:
| Antal anställda | Anmälan om löneuppgifter | Anmälan om löneuppgifter |
|---|---|---|
| Färre än 100 anställda | Ingen ny anmälningsskyldighet. Uppgifterna kan anmälas frivilligt. | Ingen ny anmälningsskyldighet. Uppgifterna kan anmälas frivilligt. |
| 100–149 anställda | För löneutbetalningsperioder som börjar 1.1.2030 eller senare. | Första gången senast 2.5.2031, för uppgifterna för år 2030. Därefter vart tredje år. |
| 150–249 anställda | För löneutbetalningsperioder som börjar 1.1.2027 eller senare. | Första gången senast 2.5.2028, för uppgifterna för år 2027. Därefter vart tredje år. |
| Minst 250 anställda | För löneutbetalningsperioder som börjar 1.1.2027 eller senare. | Första gången senast 2.5.2028, för uppgifterna för år 2027. Därefter årligen. |
Arbetsgivare med färre än 100 anställda får ingen ny lagstadgad anmälningsskyldighet till Inkomstregistret. De övriga skyldigheterna kring lönetransparens gäller däremot alla arbetsgivare oavsett storlek.
Räknas personalen i en koncern samman?
Gränserna för rapporteringen bedöms per arbetsgivare och FO-nummer. Personalen i koncernens moderbolag och dotterbolag räknas i regel inte samman. I stället bedöms varje bolags skyldigheter separat.
FO-numret begränsar ändå inte ansvaret för lönejämställdheten. Jämställdhetslagens diskrimineringsförbud likställer även ett moder- eller dotterbolag med arbetsgivaren, i den mån bolaget beslutar om lönen eller anställningsvillkoren i ett annat koncernbolag.
Vad rapporteras i anmälan om löneuppgifter och i den separata anmälan?
I anmälan om löneuppgifter anges bland annat penninglöner, typ av anställningsförhållande, ordinarie avtalad veckoarbetstid och deltidsprocent. I arbetsgivarens separata anmälan anges löneskillnaderna mellan könen per arbetstagarkategori, för den vanliga grundlönen och för kompletterande och rörliga lönedelar. Arbetsgivaren ansvarar för att uppgifterna är korrekta. Arbetsgivaren ska också definiera och dokumentera arbetstagarkategorierna på ett ändamålsenligt sätt.
Rapporteringen börjar med arbetstagarkategorierna
Rapporteringen är inte bara till för att ta fram uppgifter åt myndigheterna. Den visar också arbetsgivaren hur lönen är uppbyggd i olika arbetstagarkategorier och var eventuella löneskillnader uppstår.
För att rapporteringen ska vara tillförlitlig måste arbetsgivaren identifiera de arbetstagare som utför samma eller likvärdigt arbete. Arbetstagarkategorierna kan inte bildas automatiskt utifrån enbart befattningsbenämning, yrkesklass eller kollektivavtal. Indelningen ska bygga på organisationens arbetsuppgifter, ansvarsområden och arbetets svårighetsgrad.
Observera att indelningen i arbetstagarkategorier inte kan vänta till den första rapporteringen. Samma kategorier behövs redan från 1.1.2027, när arbetsgivaren besvarar arbetstagarnas begäranden om löneuppgifter.
Läs också: Lönetransparens 2027 – arbetsgivaren måste agera nu
Vad händer om man hittar löneskillnader?
Skillnader i lönenivå betyder inte automatiskt att det förekommer diskriminering. Arbetsgivaren måste ändå förstå vad skillnaden beror på och kunna motivera den med godtagbara, icke-diskriminerande skäl.
Ibland skiljer sig kvinnors och mäns genomsnittliga lönenivå med minst 5 procent i en kategori av arbetstagare som utför samma eller likvärdigt arbete. Om skillnaden inte kan motiveras på ett godtagbart sätt, ska en arbetsgivare med minst 100 anställda göra en lönebedömning tillsammans med personalens företrädare.
Lönebedömningen ska utreda orsakerna till löneskillnaden och bedöma lönesystemet. Den ska också fastställa vilka åtgärder som behövs för att rätta till omotiverade löneskillnader. Bedömningen görs tillsammans med personalens företrädare och lämnas in till jämställdhetsombudsmannen. Lönebedömningen ersätter inte den lönekartläggning och den jämställdhetsplan som jämställdhetslagen redan kräver, utan kompletterar dem.
Är HR- och lönesystemen redo för rapporteringen?
Lönedata behövs inte bara för Inkomstregistret. Den behövs också för att besvara arbetstagarnas begäranden om information, för lönesamtal och för lönekartläggningen, och ledningen använder den som beslutsunderlag. Om uppgifterna ligger i olika system och måste sammanställas manuellt, tar varje sådan uppgift onödigt mycket tid.
Ett bra snabbtest är att välja en befattning och ta reda på tre saker: vilken arbetstagarkategori den hör till, vad kategorins medellön är för kvinnor och för män, och vem som kan ta fram uppgiften. Om svaret kräver flera Excelfiler och tre personer är datan inte redo än.
Var ska man börja?
Börja med arbetstagarkategorierna, eftersom de avgör allt annat. När befattningsbeskrivningar, svårighetsnivåer och kategorier är uppdaterade kan löneskillnaderna beräknas och orsakerna utredas. Först därefter är det dags att se över systemen. Går det att ta ut de uppgifter som behövs utan tungt manuellt arbete? Är åtkomsten till uppgifterna begränsad på det sätt som dataskyddet kräver?
- Utred skyldigheterna. Kontrollera antalet anställda och när den första anmälan ska göras. I en koncern ska varje FO-nummer bedömas separat.
- Uppdatera befattningar och kategorier. Se till att befattningsbeskrivningarna och svårighetsnivåerna motsvarar den nuvarande organisationen. Bilda sedan kategorier av arbetstagare som utför samma eller likvärdigt arbete.
- Beräkna löneskillnaderna. Kontrollera att du kan beräkna kvinnors och mäns medellöner per kategori och förklara skillnaderna.
- Testa systemen. Hämta de uppgifter som behövs ur HR- och lönesystemen och se hur mycket manuellt arbete som krävs.
- Kom överens om åtkomsträttigheter. Bestäm vem som får se vilka uppgifter, och ta hänsyn till dataskyddet för små grupper. Utse ansvariga. Kom överens om vem som ansvarar för data, analys, begäranden om information och rapportering. Beskriv processen. Dokumentera hur uppgifterna går från systemet till rapporten och vem som kontrollerar dem.
När lönestrukturen, arbetstagarkategorierna och datan är i ordning kan samma uppgifter användas både för myndighetsrapporten och för att besvara en arbetstagares begäran om information. Samtidigt blir det tydligt internt var det finns löneskillnader och hur belöningssystemet bör utvecklas.
Vill du kontrollera om er lönedata och era system är redo?
Lähteet: